Den 22 mars

Dagen började med att jag försov mig. Inte till nån lektion eller så, utan till löftet jag hade gett mig själv att hinna "börja dagen" vid tio.

Sen började jag med att försöka ringa till världens sämsta flygbolag för att ta reda på var pengarna jag tycker att dom ska ge mig är, men när jag satt där med telefonen i handen och bläddrande omkring på deras hemsida, att de minsann inte har något telefonnummer. Fax eller brev till Frankfurt är det som gäller om man vill dom nåt. Jaja. Ägnar en halvtimme åt att skriva ett OTROLIGT surt mail, fyllt av argsinta formuleringar som "extremly dissatisfied".

Sen fick jag ett mail skickat till mig och mina utländska vänner, från en australiensk tjej där hon skrev att hon saknade oss alla och tyckte att de nya utbytesstudenterna där var tråkiga. Då började jag tänka tillbaka på gamla goda tider i Unit 3 och blev lite deprimerad...

Sen gick jag till skolan, och efter att ha plöjt igenom en folkmassa bestående av alla fjortisar i hela värmland, gjorde jag absolut inte det jag lovat mig själv, dvs att göra klart ett skolarbete.

Sen gick jag till frisören, vilket jag som vanligt borde gjort för flera veckor sen. Nåväl, alltid spännande ändå. Social fobi som jag har, så hoppas jag alltid att jag ska få en som inte pratar - jag hatar kallprat eftersom jag är så vansinnigt dålig på det. Efter några minuter verkade jag som jag haft turen att få en tyst frisör. Hurra! Men så kom det, "jaha, du har slutat för dagen redan du eller?" Attans. Nåväl, håret är kortare i alla fall.

Sen kom jag hem och typ 5 timmar senare är jag äntligen klar med skolarbetet. Det blev sämre än sämst. Sen kunde jag inte komma på nåt å göra och skrev den här bloggen.

Trevlig kväll!