Monday, September 10, 2012

Politik #1: Det här med företagande...

Det verkar som att det finns två uppfattningar man kan ha om företag.

Antingen så tycker man att alla företag består av kapitalistiska svin och är psykopatiska entiteter som pissar på folk, är allmänt onda och borde avskaffas så mycket som möjligt, särskilt deras VD:ar som tjänar miljardtals penningsäckar och har cylinderhattar.

Eller så är företag alldeles fantastiska påhitt som är överlägset bäst på att fördela resurser och alla problem i världen beror på att de stackars företagen är för hårt reglerade eller att marknaden inte är tillräckligt fri. "Corporations are people!"

Jag sitter ju här och tror på något mellanting, jag.

Ett företag är en virtuell entitet som givet ett antal regler och ett antal resurser, genererar så mycket pengar som möjligt till sina ägare.

Historien har visat att få saker motiverar människor mer än att skaffa sig en bättre levnadsstandard. Säkerligen har det biologiska förklaringar, men oavsett så är än så länge företag på en fri marknad det system som är bäst på att maximera intäkter.

Det kan inte vara synd om företag. Företag kan inte vara snälla. Företag kan inte vara elaka. Företag finns bara på papper: Allt vi ser av ett företag är deras branding, vilket bara är den del av företagets sätt att få oss att gilla företaget, och ge våra pengar på just det företaget istället för något annat. Att vara anställd på ett företag är ett affärsavtal som förhoppningsvis är gynnsamt för både mig och arbetsgivaren: Jag får X:- per månad och i utbyte ska jag spendera X timmar i veckan med att göra nånting särskilt.

Nu är det inte alltid sant. Företagets handlingar styrs av människor, som kan vara snälla, eller elaka. "Snällhet" är ofta en del av företagets branding (t ex, Nintendo och Google anses ofta vara snälla, vilket naturligtvis är en del av deras varumärke), men visst, företag kan fortfarande utnyttjas för "snälla" ändamål av människorna som styr dem.

Detta måste förstås bortses när staters politik utformas, reglerna (dvs lagar osv) måste utgå från det värsta hos företag - de följer reglerna som satts upp av staten till punkt och pricka för att maximera sina intäkter. Staters politik ska begränsa företags negativa egenskaper (total brist på empati) och utnyttja deras positiva (kostnadseffektivitet). Regler ska vara strikta och begränsa så att företag vårdar miljön på lämpliga sätt, förbrukar ändliga resurser på ett ansvarsfullt sätt, inte beter sig på konkurrenshämmande sätt, inte kan lura eller diskriminera sina anställda eller sina kunder, och så vidare. Samtidigt ska reglerna var utformade så att det underlättas för företag att startas och drivas på sådana sätt som, helt enkelt, gör att nya produkter och tjänster utvecklas så att människor får bättre liv och världen blir en bättre plats att leva på.

På grund av den effektivare resursanvändningen tycker jag att även skattefinansierade verksamheter, inklusive vård, skola och omsorg, generellt ska drivas privat, under mycket strikta regler. I fallet med Carema anser jag alltså att det stora problemet, rent krasst, är en otillräcklig kravspec från kommunernas sida, alternativt brist på valfrihet när man inte har möjlighet att välja vilket ålderboende man ska bo på. Enligt mitt tankesätt är det meningslöst att vara sur på Carema: Carema skäms inte, Carema ångrar inget, Carema skiter i om man är sur på dem så länge de tjänar pengar. I bästa fall kanske nån chef kanske får dåligt samvete men det är helt irrelevant. Man ska klaga på kommunerna, som inte ställt tillräckligt höga krav på hur vården ska bedrivas, eller som för att de valt en dålig vård-leverantör, eller på systemet i allmänhet som inte låter folk välja sitt ålderboende själva. Gör man detta kommer Carema vara tvungna att ändra hur verksamheten bedrivs. Att klaga på Carema enbart, är slöseri med tid.

Jag gillar ju SVT, hur går det ihop? Såhär: Det BORDE vara så (och är i viss utsträckning så) att SVT gör icke-kommersiella beslut om VAD som ska visas, och i de fall det går utan att innehållets neutralitet kompromissas, lägger sedan ut detta på privata produktionsbolag.

Så, en timme av mitt liv bortslösat, men det var mina 50 öre iaf :)