Tre tentor, minst två labbar, mycket jobb, och så ska man hinna köpa en massa saker och packa inför resan, och så är man precis så singel som alltid och vädret är dåligt och man måste spendera åtminstone ett värdefullt dygn hemma i skogen eftersom föräldrarna antagligen tar livet av sig om man inte gör det innan man åker. Sen skulle man ju ha tid med å göra en situp eller en joggingtur eller nånting lite då och då men det har man ju uppenbarligen prioriterat bort för länge sen. Sen hatar jag fortfarande att gå till frisören (stirra på sig själv i spegeln i en halvtimme = mycket deprimerande, prata om saker man vet att frisörskan skiter fullständigt i = inte roligt, betala massor av pengar = inte roligt). Sen så är man så trött att man knappt kan hålla ögonen öppna.

Det finns många tillfällen då livet har varit bättre än precis nu...

Å andra sidan, oavsett hur mycket som blir klart eller inte så är det SLUT på det om exakt två veckor. Hurra!